Dag 1 Brovallen - Karlbo - Brunnbäcks färjeläge- Krylbo- AVESTA
Välkommen till Reseglimtar och vår resa kors och tvärs Södra Dalarna. Reseguiden Med Lupp Genom Södra Dalarna kommer att ta dig genom den del av Dalarna som tillhör Bergslagen, under lång tid av stor betydelse för Sveriges ekonomi.
Här finner vi många spår av gruvbrytning och masugnsdrift. Lite mindre än en mil innan Avesta ligger flera små sevärdheter. Först ut är Erik Larsgården i Brovallen, därefter Karlfeldtsgården i Karlbo och strax därefter står minnesstenen över slaget vid Brunnbäck. Krylbo stationshus, lite söder om Avesta, för dig som är intresserad av modern arkitektur. Precis innan Avesta står världens största dalahäst, 13 meter hög och 67 ton tung.
KULTUR UTANFÖR AVESTA
För den som redan kört ett tag är det kanske redan dags för lunch eller fika. Ta dig gärna tid att stanna en stund för att smaka både kultur och kaffebröd.
Erik-Larsgården
Mycket fin och sevärd gård uppförd på 1700-talet i gammal kulturmiljö.
Unika dalmålningar, sommarcafé samt övernattningsmöjligheter. Gården ligger i Brovallen, vid den gamla riksvägen 70 söder om Avesta. Caféet ligger underskönt vid vattnet.
Öppet 6/6- 31/8 alla dagar 10-18. Övriga tider ring Tel. 0226-66116
Brovallens fyra bondgårdar var tidigare så kallade posthemman. Gårdarna slapp olika skatter, t ex underhåll av soldater, om de istället tog hand om postens transportering i trakterna. Vid en restaurering av gården upptäcktes åtta mycket fina exempel på dalmålningar. Fem av dessa gjordes av Snarf Anders Andersson, en mästare i att måla kurbits och som många kurbitsmålare var hans motiv ofta bibliska.
Karlfeldtsgården
Den vackra Tolvmansgården där skalden och nobelpristagaren Karlfeldt föddes.
Museum, café och restaurang. Öppet 17/5-10/8 alla dagar 11–17 (Karlbo 3 km SÖ)
Huvudbyggnaden på Karlfeldtsgården byggdes i början av 1700-talet och här bodde både familjen och tjänstefolket på vintern. Sommartid bodde tjänstefolket i den s.k. portliderlängan med fem loftrum. En av bodarna har årtalet 1600 inristat i väggen! Den röda flygelbyggnaden kom till senare, under 1820-talet, och användes på den tiden som sommarbostad och bagarstuga.
Tolvmannagården var en av de största i trakten och namnet kommer av att det i flera generationer bott nämndemän, ”tolvmän”, på gården. Numera kallas gården oftast för Karlfeldtsgården eftersom det var här Erik Axel Karlfeldt föddes och bodde under sin uppväxt fram till studenten då gården tyvärr såldes på exekutiv auktion. Denna händelse skulle Karlfeldt senare beskriva i dikten fäderna ”Ryckt som en ört ur sin groningsgrund”.
Kaffestugan ligger i huvudbyggnaden och för den Karlfeldtsnyfikne finns det ett litet minnesrum över skalden. På ovanvåningen ligger gästabudssalen, med underbar utsikt över älven. Här hölls kalas, gravöl, barndop och bröllop samt ett och annat husförhör.
ERIK AXEL KARLFELDT
Poet och stilvirtuos med ett språk som påverkades av både Karl XII:s bibel, Bondepraktikan och daladialekt. Fick Nobelpriset postumt efter sin död 1931.
Utdrag ur Fäderna
Mina fäder, jag ser er i drömmarnas stund,
och min själ blir beklämd och vek.
Jag är ryckt som en ört ur sin groningsgrund,
halft nödd, halft villig er sak jag svek.
Minnessten över slaget vid Brunnbäck
I närheten av Karlfeldtsgården, vid Brunnbäcks gamla färjeläge där man passerar Dalälven, står en minnessten över slaget vid Brunnbäck 1521 när Gustav Vasas bondehär ”körde jutar i Brunnbäcks älv så vattnet dem porlade om”.
KRYLBO STATIONSHUS
Välkänd järnvägsknut sammanvuxen med Avesta. Krylbo Stationshus är byggt av Folke Zettervall, 1899-1900. Enligt Guide till Sveriges arkitektur är det en "praktfull byggnad med rik materialverkan och djärva takformer med anknytning till nationalromantik och jugend. Den ovanligt rymliga och omsorgsfullt utformade centrala vestibulen framhävs tydligt i exteriören genom stora bågmotiv och en anslående takuppbyggnad."
För den som är otroligt intresserade av arkitektur...
AVESTA
Avesta är en industristad med gamla anor och redan på 1300-talet fanns det smedjor vid Avesta storfors. Vid denna tid dånade Avestaforsen fram och forsen var känd för sitt goda fiske. Platsen skulle visa sig vara ypperlig för att anlägga ett kopparbruk.
Efterfrågan på koppar ökade betydligt under 1600-talet i Europa och Sverige hade genom Falu koppargruva både den rikaste tillgången och den största kopparbrytningen. 1636 anlades ett kopparförädlingsverk i Avesta där råkopparn bearbetades från Falu gruva. Kopparen renades och hamrades sedan ut till mynt. Under lite mindre än tvåhundra år präglades 250 000 ton kopparmynt i Avesta till ett värde av 500 miljoner kronor! Här tillverkades även den berömda tiodalern, världens största mynt, som vägde exakt 19,8 kg.
KOPPARBRUKET I AVESTA
Avesta blev en del av Falu stad, tätorten växte fram runt kopparbruket och utvecklingen blomstrade under 1600-talets senare del.
Orten fick partiella stadsprivilegier 1641 och tre år senare anlades Sveriges myntverk för kopparmynt i Avesta. Då efterfrågan på koppar började minska drogs stadsrättigheterna in redan 1687 men kopparbruket och myntverket fortsatte, med minskad produktion. Största delen av Sveriges kopparmynt präglades i Avesta mellan 1644 och 1831.
Elden är lös! Den 15 september 1803 vid 15-tiden började det brinna i garnmakare Hasselbergs gård i det dåvarande Avesta (nuvarande Gamla Byn). Få byggnader skonades och av bruket blev det bara två kolhus och ett rosthus kvar efter branden. Kopparbrukets storhetstid närmade sig sitt slut.
JÄRNBRUKET I AVESTA
Under slutet av 1800-talet var den industriella utvecklingen på stark frammarsch i Europa och Avesta var inget undantag.
Nu lades det olönsamma kopparbruket ned och istället byggdes ett stort järnbruk 1872. Det nya järnbruket blev en storindustri och på mitten av 1900-talet räckte inte landområdet vid Avestaforsen till längre utan verksamheten behövde nya områden. Kvar blev de vackra och fantasieggande byggnaderna som under lång tid stod tomma med nästan hela sin avställda produktionsutrustning. Idag har byggnaderna genomgått en underbar förvandling och utgör det fantastiska inlevelsemuséet VERKET som bara måste besökas men det sparar vi till imorgon för muséet är enormt!
För dig som har krafter kvar, ta gärna en promenad genom kvarteret Gamla Byn med stadskärna som härstammar från 1600-talet. Den vackra bruksmiljön vid Dalälven är väl värd ett besök. Vandringsguiden finner du på morgondagens reseguide.
FLER SEVÄRDHETER I AVESTA
Carl Jularbo Museum
Dragspelskungens liv och en samling antika dragspel. Café med hembakat samt hemgjord glass. Öppet alla dagar maj-sept kl. 11-17.
Under september serveras sopplunch mån-fre kl. 11.30-13.30.
Avesta Myntmuseum
Sveriges mynthistoria från vikingatiden med Sveriges äldsta mynt från Olof Skötkonungs tid (995-1022) och ett exemplar på världens största mynt 10-dalern från 1644. Här finns även världens största myntfynd bärgat från det danska skeppet Nicobar som sjönk utanför Sydafrikas kust 1783 med en last av 8000 svenska plåtmynt. Det är lite svårt att pricka in öppettiderna dock: Öppet: v 25- 34 onsdag-lördag kl. 13-15
Det blå Aaltohuset
Alvar Aalto (1898-1976) finländsk arkitekt och formgivare med världsrykte. Aalto inspirerades ofta av både jugend- och funkisstil. Aalto blev ett namn i och med att han ritade Finlands utställningspaviljonger för världsutställningarna i Paris 1937 och New York 1939. Aalto presenterades nära hundratalet olika projekt varav vissa kunde förverkligas och andra inte.
När Avesta blev stad 1919 blommade staden och Avesta Jernverk hade goda tider. Avesta bedömdes behöva ett nytt centrum med offentliga byggnader och olika samlingslokaler. Eftersom Alvar Aalto hade kontakter med ägaren till det rika järnverket fick Aalto i uppdrag att rita ett helt stadscentrum med både stadshus, teater, bibliotek, hotell och butikslokaler. Förslaget väckte stor uppmärksamhet, och döptes i folkmun till Akropolis, men realiserades aldrig. Kritikerna menade att det blev för dyrt och att projektet saknade anknytning till Bergslagen.
Det blev aldrig något Akropolis för Avesta men så småningom fick staden i alla fall ett Aaltohus som byggdes av Ernst Sundh under åren 1957 till 1961. Huset har tre sektioner med butiker, lägenheter och kontor och det högsta huset har åtta våningar. Husets kraftiga blå färg kommer av keramikplattorna från Arabia.
NATTLOGI I AVESTA
Nu är det säkert skönt att bege sig till nattlogin, speciellt för den som kört långt. Väljer du vandrarhem kan det vara skönt att stanna flera nätter och slippa utcheckning och städning varje morgon. Ta gärna en kvällspromenad längs vattnet och genom Gamla Byn. Den som vill njuta av älven kan låna roddbåt eller kanot. Eller varför inte ta ett litet morgondopp.
STF Vandrarhem Avesta- Mycket vackert beläget nära Dalälven.
Dag 2 Koppardalen-Verket-Avesta
Koppardalen, bruksområde med anor från 1600-t, ligger längs Dalälven mellan infartslederna mot centrum från riksväg 70.
Här ligger det fantastiska inlevelsemuseet VERKET som är målet för dagen.
Packa gärna picknickkorgen med lunch, det är inte dumt med en paus för att smälta intrycken. Verket serverar också prisvärd fika med både pensionärskakor och smörgåsar.
VERKET
På Verket blandas historia, konst och teknik till en makalöst spännande sammansättning. Järnbruket har sparsamt rustats upp för att behålla den karga miljön och har blivit ett underbart inlevelsemuseum som lockar till besök många gånger om!
Det är en upplevelse att se konsten hänga på de skrovliga, mörka väggarna i verkets suggestiva miljö. Kjell Engmans glasinstallation fångar drömmar (eller mardrömmar) från förr och det är vackert, smärtande vackert. Utställningarna utmanar fantasin och din inre värld, här möts verklighet och fantasi i en kaskad av starka färger.
Med en snillrik ficklampa som inte bara lyser utan, med inbyggd fjärrkontroll, även upplyser levandegörs malmens väg till järn och stål via rostugn, krossverk, masugn, martinugn och götvalvsverk. Ett foto från förr med järnbrukets arbetande barn får tanken att stanna upp en stund... Kanske går vi vidare för att lyssna på Martinverksoperan och möta masguden i en av masugnarna.
Barn och vuxna - Akta huvudet nu börjar äventyret!
Gå på upptäcktsfärd med ficklampa i handen!
Gå på opera på Verket!
VERKET ÄR STORT, 5000 kvm...
PLANERA ÅTMINSTONE NÅGRA TIMMAR, GÄRNA HELA DAGEN..
VÄGBESKRIVNING TILL VERKET
Från riksväg 70 söderut
Sväng av höger vid första avfarten skyltad Skogsbo. Därefter höger mot Koppardalen. Följ vägen rakt fram nerför Månsbo backen och över bron. (här kan du skymta Verket till höger om älven och kraftstationen). Innan järnvägskorsningen, direkt efter vägbulan, sväng vänster mot Koppardalen. Följ vägen 200m, vänster in mot skyltad P-plats och Verket. Ingången uppför trappan!
VANDRINGSGUIDE GENOM GAMLA BYN I AVESTA
Ta gärna en liten promenad genom kvarteret Gamla Byn med stadskärna som härstammar från 1600-talet. Den vackra bruksmiljön vid Dalälven med sin herrgård, kyrka och verkstäder är väl värt ett besök. De timrade husen har främst kommit till efter den förödande branden 1803 men enstaka 1600-talshus finns fortfarande kvar. För den som vill finns en vandringsguide med karta och lite mer detaljer att hämta på turistbyrån, Carl Jularbomuséet och Verket.
Vi går från kyrkogatan in till Böösgränden där vi börjar vår vandring utmed grändens norra sida. Här finner vi Böösgården från 1700-talet med sina uthushuslängor och den märkliga valvningen vid gårdens nordöstra hörn.
På grändens södra sida ligger Krongården, fd kronoinspektörens gård, vars äldsta delar troligen är från tiden före 1741. Gården har haft flera ägare och användes som gästgiveri mellan 1871 och 1880. Huset efter gränden användes som "hållstuga" där forbönderna kunde ta in vid sina resor till Avesta.
Ut till höger på Badhusgatan och vi ser Norra kanalen som anlades på 1640-talet för att kopparverket skulle få ett jämnare vattenflöde. Med kanalen framför oss kan vi utforska två hus som ligger till höger om kanalen. Dessa hus kan ge oss en liten uppfattning om hur 1600- och 1700-talets Avesta sett ut en gång i tiden innan branden 1803. Små täta och kringbyggda gårdstomter med flera små uthusbyggnader.
Badhusgatan har fått sitt namn eftersom man anlade ett badhus med dusch för allmänheten i gårdens brygghus. Det ålderdomliga huset med årtalet 1656 AVESTA inristat i en stock i portgången är Lundgrens hus. Här skall tre män från det fjärde dalaupproret, Stora Daldansen, ha blivit inkvarterade år 1743 och därför skar man in "3 man" i dörrposten på portens högra sida.
Byggnaderna utmed Badhusgatan och Kyrkogatan är uppförda i början av 1800-talet, med baksidan vänd mot gatan och breda gårdsplaner mellan boningshus och uthus. Uthusen låg där de nuvarande kvarteren Myntet och Masugnen ligger. Här fanns både svinstior och ladugårdar och de flesta bruksarbetare höll sig med egna kor och grisar fortfarande på 1870-talet. 1940 kom en bestämmelse att man inte fick ha djurhållning i Byn.
AVESTA KYRKA
Om vi forsätter längs Hamngatan kommer vi så småningom åter till kyrkogatan och Avesta kyrka. Avesta tvåskeppiga stenkyrka invigdes 1665 och ursprungligen hade kyrkan ett högt valmat tak med takryttare och prydnadsspiror. Detta förstördes till stora delar i branden och det nuvarande tornet, ritat av C.G Brunius, byggdes 1851-52. Kvar från tiden före branden är altaruppsatsen, inköpt från Tyska församlingen i Stockholm 1661, och predikstolen i rokoko från 1763.
Vi vandrar längs Badhusgatan mot Dalälven och tar av till vänster längs älven mot udden där bysten av Generalkonsul Axel Ax:son Johnsson står. (Generalkonsulen införde tillverkningen av rostfritt stål vid järnbruket 1924). In på Hamngatan och på höger sida ser vi en ovanlig huslänga som består av tre hus med enskilda ingångar. Det mellersta huset har typiskt 1600-tals karaktär med så kallad överkragad hel övervåning. Sidostugorna har endast en och en halv våning.
Avesta herrgård på den gamla torgplatsen är från 1920-talet och byggd i sten i två våningar. Här låg tidigare en äldre herrgård men som så många andra träbyggnader eldhärjades den svårt vid branden 1803. Torghandelnflyttades till Kyrkogatan när marken blev privat ägo 1870.
Här i Gamla Byn ligger Carl Jularbo museum, på Badhusgatan i ett vitrappat hus från 1600-talet. huset har använts både som bagarstuga, tvättstuga och bostad för änkor. Den som vill besöka Myntmuseet går tillbaka längs Kyrkogatan mot Dalälven.
Är det fint väder kan jag rekommendera en liten picknick längs Dalälven. Har du tur ligger den lilla vackra träekan kvar omgärdad av grönska och skänker den moderna människan lite ro i själen.
Fortsätt till del 2 av Med Lupp Genom Södra Dalarna
Dag 1 Brovallen - Karlbo - Brunnbäcks färjeläge- Krylbo- AVESTA
Välkommen till Reseglimtar och vår resa kors och tvärs Södra Dalarna. Reseguiden Med Lupp Genom Södra Dalarna kommer att ta dig genom den del av Dalarna som tillhör Bergslagen, under lång tid av stor betydelse för Sveriges ekonomi.
Här finner vi många spår av gruvbrytning och masugnsdrift. Lite mindre än en mil innan Avesta ligger flera små sevärdheter. Först ut är Erik Larsgården i Brovallen, därefter Karlfeldtsgården i Karlbo och strax därefter står minnesstenen över slaget vid Brunnbäck. Krylbo stationshus, lite söder om Avesta, för dig som är intresserad av modern arkitektur. Precis innan Avesta står världens största dalahäst, 13 meter hög och 67 ton tung.
KULTUR UTANFÖR AVESTA
För den som redan kört ett tag är det kanske redan dags för lunch eller fika. Ta dig gärna tid att stanna en stund för att smaka både kultur och kaffebröd.
Erik-Larsgården
Mycket fin och sevärd gård uppförd på 1700-talet i gammal kulturmiljö.
Unika dalmålningar, sommarcafé samt övernattningsmöjligheter. Gården ligger i Brovallen, vid den gamla riksvägen 70 söder om Avesta. Caféet ligger underskönt vid vattnet.
Öppet 6/6- 31/8 alla dagar 10-18. Övriga tider ring Tel. 0226-66116
Brovallens fyra bondgårdar var tidigare så kallade posthemman. Gårdarna slapp olika skatter, t ex underhåll av soldater, om de istället tog hand om postens transportering i trakterna. Vid en restaurering av gården upptäcktes åtta mycket fina exempel på dalmålningar. Fem av dessa gjordes av Snarf Anders Andersson, en mästare i att måla kurbits och som många kurbitsmålare var hans motiv ofta bibliska.
Karlfeldtsgården
Den vackra Tolvmansgården där skalden och nobelpristagaren Karlfeldt föddes.
Museum, café och restaurang. Öppet 17/5-10/8 alla dagar 11–17 (Karlbo 3 km SÖ)
Huvudbyggnaden på Karlfeldtsgården byggdes i början av 1700-talet och här bodde både familjen och tjänstefolket på vintern. Sommartid bodde tjänstefolket i den s.k. portliderlängan med fem loftrum. En av bodarna har årtalet 1600 inristat i väggen! Den röda flygelbyggnaden kom till senare, under 1820-talet, och användes på den tiden som sommarbostad och bagarstuga.
Tolvmannagården var en av de största i trakten och namnet kommer av att det i flera generationer bott nämndemän, ”tolvmän”, på gården. Numera kallas gården oftast för Karlfeldtsgården eftersom det var här Erik Axel Karlfeldt föddes och bodde under sin uppväxt fram till studenten då gården tyvärr såldes på exekutiv auktion. Denna händelse skulle Karlfeldt senare beskriva i dikten fäderna ”Ryckt som en ört ur sin groningsgrund”.
Kaffestugan ligger i huvudbyggnaden och för den Karlfeldtsnyfikne finns det ett litet minnesrum över skalden. På ovanvåningen ligger gästabudssalen, med underbar utsikt över älven. Här hölls kalas, gravöl, barndop och bröllop samt ett och annat husförhör.
ERIK AXEL KARLFELDT
Poet och stilvirtuos med ett språk som påverkades av både Karl XII:s bibel, Bondepraktikan och daladialekt. Fick Nobelpriset postumt efter sin död 1931.
Utdrag ur Fäderna
Mina fäder, jag ser er i drömmarnas stund,
och min själ blir beklämd och vek.
Jag är ryckt som en ört ur sin groningsgrund,
halft nödd, halft villig er sak jag svek.
Minnessten över slaget vid Brunnbäck
I närheten av Karlfeldtsgården, vid Brunnbäcks gamla färjeläge där man passerar Dalälven, står en minnessten över slaget vid Brunnbäck 1521 när Gustav Vasas bondehär ”körde jutar i Brunnbäcks älv så vattnet dem porlade om”.
KRYLBO STATIONSHUS
Välkänd järnvägsknut sammanvuxen med Avesta. Krylbo Stationshus är byggt av Folke Zettervall, 1899-1900. Enligt Guide till Sveriges arkitektur är det en "praktfull byggnad med rik materialverkan och djärva takformer med anknytning till nationalromantik och jugend. Den ovanligt rymliga och omsorgsfullt utformade centrala vestibulen framhävs tydligt i exteriören genom stora bågmotiv och en anslående takuppbyggnad."
För den som är otroligt intresserade av arkitektur...
AVESTA
Avesta är en industristad med gamla anor och redan på 1300-talet fanns det smedjor vid Avesta storfors. Vid denna tid dånade Avestaforsen fram och forsen var känd för sitt goda fiske. Platsen skulle visa sig vara ypperlig för att anlägga ett kopparbruk.
Efterfrågan på koppar ökade betydligt under 1600-talet i Europa och Sverige hade genom Falu koppargruva både den rikaste tillgången och den största kopparbrytningen. 1636 anlades ett kopparförädlingsverk i Avesta där råkopparn bearbetades från Falu gruva. Kopparen renades och hamrades sedan ut till mynt. Under lite mindre än tvåhundra år präglades 250 000 ton kopparmynt i Avesta till ett värde av 500 miljoner kronor! Här tillverkades även den berömda tiodalern, världens största mynt, som vägde exakt 19,8 kg.
KOPPARBRUKET I AVESTA
Avesta blev en del av Falu stad, tätorten växte fram runt kopparbruket och utvecklingen blomstrade under 1600-talets senare del.
Orten fick partiella stadsprivilegier 1641 och tre år senare anlades Sveriges myntverk för kopparmynt i Avesta. Då efterfrågan på koppar började minska drogs stadsrättigheterna in redan 1687 men kopparbruket och myntverket fortsatte, med minskad produktion. Största delen av Sveriges kopparmynt präglades i Avesta mellan 1644 och 1831.
Elden är lös! Den 15 september 1803 vid 15-tiden började det brinna i garnmakare Hasselbergs gård i det dåvarande Avesta (nuvarande Gamla Byn). Få byggnader skonades och av bruket blev det bara två kolhus och ett rosthus kvar efter branden. Kopparbrukets storhetstid närmade sig sitt slut.
JÄRNBRUKET I AVESTA
Under slutet av 1800-talet var den industriella utvecklingen på stark frammarsch i Europa och Avesta var inget undantag.
Nu lades det olönsamma kopparbruket ned och istället byggdes ett stort järnbruk 1872. Det nya järnbruket blev en storindustri och på mitten av 1900-talet räckte inte landområdet vid Avestaforsen till längre utan verksamheten behövde nya områden. Kvar blev de vackra och fantasieggande byggnaderna som under lång tid stod tomma med nästan hela sin avställda produktionsutrustning. Idag har byggnaderna genomgått en underbar förvandling och utgör det fantastiska inlevelsemuséet VERKET som bara måste besökas men det sparar vi till imorgon för muséet är enormt!
För dig som har krafter kvar, ta gärna en promenad genom kvarteret Gamla Byn med stadskärna som härstammar från 1600-talet. Den vackra bruksmiljön vid Dalälven är väl värd ett besök. Vandringsguiden finner du på morgondagens reseguide.
FLER SEVÄRDHETER I AVESTA
Carl Jularbo Museum
Dragspelskungens liv och en samling antika dragspel. Café med hembakat samt hemgjord glass. Öppet alla dagar maj-sept kl. 11-17.
Under september serveras sopplunch mån-fre kl. 11.30-13.30.
Avesta Myntmuseum
Sveriges mynthistoria från vikingatiden med Sveriges äldsta mynt från Olof Skötkonungs tid (995-1022) och ett exemplar på världens största mynt 10-dalern från 1644. Här finns även världens största myntfynd bärgat från det danska skeppet Nicobar som sjönk utanför Sydafrikas kust 1783 med en last av 8000 svenska plåtmynt. Det är lite svårt att pricka in öppettiderna dock: Öppet: v 25- 34 onsdag-lördag kl. 13-15
Det blå Aaltohuset
Alvar Aalto (1898-1976) finländsk arkitekt och formgivare med världsrykte. Aalto inspirerades ofta av både jugend- och funkisstil. Aalto blev ett namn i och med att han ritade Finlands utställningspaviljonger för världsutställningarna i Paris 1937 och New York 1939. Aalto presenterades nära hundratalet olika projekt varav vissa kunde förverkligas och andra inte.
När Avesta blev stad 1919 blommade staden och Avesta Jernverk hade goda tider. Avesta bedömdes behöva ett nytt centrum med offentliga byggnader och olika samlingslokaler. Eftersom Alvar Aalto hade kontakter med ägaren till det rika järnverket fick Aalto i uppdrag att rita ett helt stadscentrum med både stadshus, teater, bibliotek, hotell och butikslokaler. Förslaget väckte stor uppmärksamhet, och döptes i folkmun till Akropolis, men realiserades aldrig. Kritikerna menade att det blev för dyrt och att projektet saknade anknytning till Bergslagen.
Det blev aldrig något Akropolis för Avesta men så småningom fick staden i alla fall ett Aaltohus som byggdes av Ernst Sundh under åren 1957 till 1961. Huset har tre sektioner med butiker, lägenheter och kontor och det högsta huset har åtta våningar. Husets kraftiga blå färg kommer av keramikplattorna från Arabia.
NATTLOGI I AVESTA
Nu är det säkert skönt att bege sig till nattlogin, speciellt för den som kört långt. Väljer du vandrarhem kan det vara skönt att stanna flera nätter och slippa utcheckning och städning varje morgon. Ta gärna en kvällspromenad längs vattnet och genom Gamla Byn. Den som vill njuta av älven kan låna roddbåt eller kanot. Eller varför inte ta ett litet morgondopp.
STF Vandrarhem Avesta- Mycket vackert beläget nära Dalälven.
Dag 2 Koppardalen-Verket-Avesta
Koppardalen, bruksområde med anor från 1600-t, ligger längs Dalälven mellan infartslederna mot centrum från riksväg 70.
Här ligger det fantastiska inlevelsemuseet VERKET som är målet för dagen.
Packa gärna picknickkorgen med lunch, det är inte dumt med en paus för att smälta intrycken. Verket serverar också prisvärd fika med både pensionärskakor och smörgåsar.
VERKET
På Verket blandas historia, konst och teknik till en makalöst spännande sammansättning. Järnbruket har sparsamt rustats upp för att behålla den karga miljön och har blivit ett underbart inlevelsemuseum som lockar till besök många gånger om!
Det är en upplevelse att se konsten hänga på de skrovliga, mörka väggarna i verkets suggestiva miljö. Kjell Engmans glasinstallation fångar drömmar (eller mardrömmar) från förr och det är vackert, smärtande vackert. Utställningarna utmanar fantasin och din inre värld, här möts verklighet och fantasi i en kaskad av starka färger.
Med en snillrik ficklampa som inte bara lyser utan, med inbyggd fjärrkontroll, även upplyser levandegörs malmens väg till järn och stål via rostugn, krossverk, masugn, martinugn och götvalvsverk. Ett foto från förr med järnbrukets arbetande barn får tanken att stanna upp en stund... Kanske går vi vidare för att lyssna på Martinverksoperan och möta masguden i en av masugnarna.
Barn och vuxna - Akta huvudet nu börjar äventyret!
Gå på upptäcktsfärd med ficklampa i handen!
Gå på opera på Verket!
VERKET ÄR STORT, 5000 kvm...
PLANERA ÅTMINSTONE NÅGRA TIMMAR, GÄRNA HELA DAGEN..
VÄGBESKRIVNING TILL VERKET
Från riksväg 70 söderut
Sväng av höger vid första avfarten skyltad Skogsbo. Därefter höger mot Koppardalen. Följ vägen rakt fram nerför Månsbo backen och över bron. (här kan du skymta Verket till höger om älven och kraftstationen). Innan järnvägskorsningen, direkt efter vägbulan, sväng vänster mot Koppardalen. Följ vägen 200m, vänster in mot skyltad P-plats och Verket. Ingången uppför trappan!
VANDRINGSGUIDE GENOM GAMLA BYN I AVESTA
Ta gärna en liten promenad genom kvarteret Gamla Byn med stadskärna som härstammar från 1600-talet. Den vackra bruksmiljön vid Dalälven med sin herrgård, kyrka och verkstäder är väl värt ett besök. De timrade husen har främst kommit till efter den förödande branden 1803 men enstaka 1600-talshus finns fortfarande kvar. För den som vill finns en vandringsguide med karta och lite mer detaljer att hämta på turistbyrån, Carl Jularbomuséet och Verket.
Vi går från kyrkogatan in till Böösgränden där vi börjar vår vandring utmed grändens norra sida. Här finner vi Böösgården från 1700-talet med sina uthushuslängor och den märkliga valvningen vid gårdens nordöstra hörn.
På grändens södra sida ligger Krongården, fd kronoinspektörens gård, vars äldsta delar troligen är från tiden före 1741. Gården har haft flera ägare och användes som gästgiveri mellan 1871 och 1880. Huset efter gränden användes som "hållstuga" där forbönderna kunde ta in vid sina resor till Avesta.
Ut till höger på Badhusgatan och vi ser Norra kanalen som anlades på 1640-talet för att kopparverket skulle få ett jämnare vattenflöde. Med kanalen framför oss kan vi utforska två hus som ligger till höger om kanalen. Dessa hus kan ge oss en liten uppfattning om hur 1600- och 1700-talets Avesta sett ut en gång i tiden innan branden 1803. Små täta och kringbyggda gårdstomter med flera små uthusbyggnader.
Badhusgatan har fått sitt namn eftersom man anlade ett badhus med dusch för allmänheten i gårdens brygghus. Det ålderdomliga huset med årtalet 1656 AVESTA inristat i en stock i portgången är Lundgrens hus. Här skall tre män från det fjärde dalaupproret, Stora Daldansen, ha blivit inkvarterade år 1743 och därför skar man in "3 man" i dörrposten på portens högra sida.
Byggnaderna utmed Badhusgatan och Kyrkogatan är uppförda i början av 1800-talet, med baksidan vänd mot gatan och breda gårdsplaner mellan boningshus och uthus. Uthusen låg där de nuvarande kvarteren Myntet och Masugnen ligger. Här fanns både svinstior och ladugårdar och de flesta bruksarbetare höll sig med egna kor och grisar fortfarande på 1870-talet. 1940 kom en bestämmelse att man inte fick ha djurhållning i Byn.
AVESTA KYRKA
Om vi forsätter längs Hamngatan kommer vi så småningom åter till kyrkogatan och Avesta kyrka. Avesta tvåskeppiga stenkyrka invigdes 1665 och ursprungligen hade kyrkan ett högt valmat tak med takryttare och prydnadsspiror. Detta förstördes till stora delar i branden och det nuvarande tornet, ritat av C.G Brunius, byggdes 1851-52. Kvar från tiden före branden är altaruppsatsen, inköpt från Tyska församlingen i Stockholm 1661, och predikstolen i rokoko från 1763.
Vi vandrar längs Badhusgatan mot Dalälven och tar av till vänster längs älven mot udden där bysten av Generalkonsul Axel Ax:son Johnsson står. (Generalkonsulen införde tillverkningen av rostfritt stål vid järnbruket 1924). In på Hamngatan och på höger sida ser vi en ovanlig huslänga som består av tre hus med enskilda ingångar. Det mellersta huset har typiskt 1600-tals karaktär med så kallad överkragad hel övervåning. Sidostugorna har endast en och en halv våning.
Avesta herrgård på den gamla torgplatsen är från 1920-talet och byggd i sten i två våningar. Här låg tidigare en äldre herrgård men som så många andra träbyggnader eldhärjades den svårt vid branden 1803. Torghandelnflyttades till Kyrkogatan när marken blev privat ägo 1870.
Här i Gamla Byn ligger Carl Jularbo museum, på Badhusgatan i ett vitrappat hus från 1600-talet. huset har använts både som bagarstuga, tvättstuga och bostad för änkor. Den som vill besöka Myntmuseet går tillbaka längs Kyrkogatan mot Dalälven.
Är det fint väder kan jag rekommendera en liten picknick längs Dalälven. Har du tur ligger den lilla vackra träekan kvar omgärdad av grönska och skänker den moderna människan lite ro i själen.
Fortsätt till del 2 av Med Lupp Genom Södra Dalarna
Dag 3 Avesta-Horndal-Garpenberg-Hedemora
Välkommen till Reseglimtar och vår resa kors och tvärs Södra Dalarna.
Vi har nu kommit till reseguiden Med lupp i Södra Dalarna del två.
AVESTA
Om du har tid dröj gärna kvar en stund till i Avesta. Är vädret vackert varmt kan det vara härligt med ett morgondopp. Eller varför inte göra ett besök på myntmuseet. Här finns ett exemplar av världens största mynt, den svenska dalern, som väger 19,7 kg.
Inget man har lust att ha i plånboken....
Innan vi beger oss mot Hedemora tar vi Riksväg 68 mot Horndal,
BENSÅSGRUVAN
Vid en blänkande göl i skogen ligger öppningen till en 80 meter lång gruvort som leder rakt in i berget. Här kan du vandra in i gruvhålet som nästan är som en grotta.
Glöm inte ficklampa och stövlar, och glöm inte att ducka om du väcker någon av fladdermössen som sover i gruvgången.
Platsen kallas även Morfars ort efter en mångsysslare som lät ta upp gruvorten på 1800-talet. De första 50 meterna har tillkommit genom tillmakning, en uråldrig metod att hetta upp berget med eld så att det blev sprött där berget sedan kunde brytas med spett eller något annat redskap.
Vägbeskrivning: Riksväg 68 mot Horndal. Sväng av mot Garpenberg före Horndals samhälle. Efter gården Fallet, kör 3,5 km och sväng höger på en grusväg, Bagghyttevägen. Efter 5 km sväng höger mot Stora Konnsjön och kör cirka 1 km.
En promenad från Stora Konnsjön till Bensåsen går längs den gamla malmtransportbanan, slingan mäter ungefär 4-5 kilometer fram och tillbaka.
GARPENBERG
Gruvan i Garpenberg är landets äldsta med gruvbrytning så tidigt som på 800-talet. På slutet av 1300-talet upptäckte "Garpar" (tyskar) malmfyndigheter och började den exploatering som idag sköts av Boliden.
Garpenbergs gruvkapell från 1600-talet är unikt och det enda bevarade i Sverige; på ovanvåningen finns ett gruvmuseum med guidade visningar.
Garpenbergs kyrka är en av få kyrkor i Sverige med dekorationer i jugendstil. Kyrkan byggdes om på 1700-talet efter en brand.
HEDEMORA
Dalarnas äldsta och enda medeltida stad är vackert belägen på Badelunda-åsen mellan flera sjöar, namnet betyder den skogsklädda åsen. Hedemora blev tidigt ett viktigt handelscentrum. Läget var fördelaktigt eftersom de urgamla färdvägarna som gick från Uppsala, Stockholm och Västerås till Kopparberget (Falun) och Siljansbygden löpte samman där Badelundaåsen och Dalälven möts.
Hedemora präglades till stor del av det omgivande jordbrukslandskapet och förmedlade tidigt både jordbruks- och handelsprodukter till bergmän och hyttbyar i södra Dalarna. Hedemora nämns som köpstad redan 1414, staden fick några viktiga marknadsprivilegier 1446 och stadsprivilegier 1459. Här hölls också Pålsmässomarknaden den 25 januari mellan 1587 och 1902.
Staden har brandhärjats svårt två gånger, 1754 och 1849, och har därför till stor del förändrat karaktär sedan medeltiden. Idag är Hedemora en fin liten trästad med bebyggelse främst från 1800- och 1900-talen och kyrkan är den enda byggnad som kvarstår från medeltiden. Jag har sparat utforskningen av Hedemora till imorgon men vill redan nu skriva om några sevärdheter:
Hedemora gammelgård- en av Sveriges äldsta, ligger mycket vackert på en sluttning mot sjön Hunsan. Sommartid finns servering, utställningar, musik och midsommarfirande.
Lagmansgården- Här finns ett minnesrum över författaren Martin Koch, vår förste betydande arbetarskildrare, vars hem kom att bli samlingspunkt för den kulturella eliten i Hedemora under 1930-talet, "Hedemoraparnassen", öppet enligt överenskommelse.
Hedemora MC-Museum- Hedemora är en gammal motorstad och museet ett eldorado för den som är intresserad av de gamla TT-loppen.
Hedemora ligger bra till för att utforska omgivningarna och Hälla Vandrarhem i Hedemora har fått gott betyg av sina gäster.
Dag 4 Husbyringen och Hedemora
HEDEMORA
Dalarnas äldsta och enda medeltida stad blev tidigt ett viktigt handelscentrum och nämns som köpstad redan 1414. Staden har brandhärjats svårt två gånger, 1754 och 1849, och har därför till stor del förändrat karaktär sedan medeltiden. Idag är Hedemora en fin liten trästad med bebyggelse främst från 1800- och 1900-talen och kyrkan är den enda byggnad som kvarstår från medeltiden.
En utforskning av de gamla stadsdelarna börjar med fördel på Stora Torget som har benämnts "Sveriges vackraste kullerstenstorg". Turistbyrån ligger i det pittoreska gamla apotekshuset från 1752. De har tagit fram en kulturvandring med stadens mest intressanta byggnader. Missa inte rådshuset från 1761 och stadshotellet från runt 1860 med många fina detaljer i i sekelskiftesstil.
Den märkliga Theaterladan ligger ett par hundra meter från Torget, byggd 1820 för att ge folket både bröd och skådespel. Theaterladan hade dubbel funktion som sädesmagasin och teatersalong. Besökare måste boka guidning i förväg, mer info på hemsidan. Guideavgiften är 100 kronor samt 25 kr/person, inte så dyrt för en privat visning. En unik sevärdhet, landets äldsta i sitt slag och ingår i EU:s kulturprojekt för Europeiska teatrar.
HEDEMORA KYRKA
Hedemora kyrka är från slutet av 1200-talet eller tidigt 1300-tal och ortens äldsta byggnad. Kyrkan har troligtvis varit enskeppigt men under 1400-talet byggdes ett korkapell som senare utvidgades till ett sidoskepp. Valven kommer från slutet av 1400-talet och de skulpterade figurerna,valvgubbarna, som håller i valven är karaktäristiska för Dalarna. Valvmålningarna, tyvärr ganska skadade, upptäcktes under den vita putsen i samband med en restaurering vid slutet av 1800-talet och tros vara gjorda av den kände Albertus Pictor (Se det medeltida Dalarna och Västmanland, Jonas M Nordin).
Triumfkrucifixet och dopfunten är från 1100-talet, den vackra barockpredikstolen från tidigt 1700-tal och tronen med huv av Carl Hårleman, 1700-talet. Kyrkan fick sitt torn på 1500-talet och altartavlan av Mårten Eskil Winge är daterad till 1878. Glöm inte titta på den järnbeslagna dörren, som enligt Jonas Nordin troligtvis är från 1400-talet, när ni går in i kyrkan.
Väg 70 - höger på väg 270 mot Husbyringen, 12 km nordost om Hedemora
HUSBYRINGEN
En bilfärd längs Husbyringen är en trevlig upplevelse speciellt naturligtvis om det är vackert väder som jag hoppas det är idag. Husbyringen är en 6 mil lång natur- och kulturled, här blandas vackra naturområden med järnhanteringens historia och spår efter inlandsisen. En bra utgångspunkt är Näsgårdsön vid Dalälven med informationstavla om Husbyringen.
Det är bäst att köra medsols genom Husbyringen annars är det svårt att se skyltarna och lätt att köra fel. Det är dessutom smalt vid vissa ställen och om det är fler som fått samma karta är det en bra idé om alla kör åt samma håll...
Vi börjar med Husby kungsgård, upphovsplatsen för Dalalagen vid början av 1300-talet, vackert beläget vid Dalälven. Husby hade en central plats i Dalarnas äldsta administration och Husby kungsgård tillhörde det kungliga godset, Uppsala öd, och var den nordligaste av Uppsalakungens alla "Husabyar". Kungsgården var säte för kronans fogdar under medeltiden och var länge säte för lagmän och hövdingar. Den nuvarande huvudbyggnaden är från 1715 och fick en våning påbyggd 1798 och sidopartierna är från 1810. Husby kyrka är mycket rik på medeltida inventarier och väl värt ett besök.
Pålsbo hage är en härligt fin beteshage med enbuskar och björkar. De naturliga slåtterängarna och beteshagarna har aldrig varken plöjts eller handelsgödslats och här finner vi arter som på andra ställen håller på att försvinna. Här finner själen ro, långt borta från den moderna människans jäkt och städernas brus. Här hör vi bara vindens sus och korna som råmar.
Silvhytteå ödebruk är idag en vacker idyll och ett underbart ställe att äta sin matsäck på. På 1600-talet anlade man en silverhytta vid vattenfallet. När silverfyndigheterna började ta slut på 1700-talet omvandlades Silverhytteå till ett komplett järnbruk med både hytta, rostugn, malmgård, smedja, stall, kontor och även en skola. Idag är de flesta av byggnaderna borta men masugnen och rostugnen är restaurerade och ruinerna efter hyttan speglar sig i vattenfallet.
Det finns flera fina ställen att äta sin picknick på. Björktjärn som tidigare var en förläggning för skogsarbetare på 1920-talet är numera rastplats.Jag kan även rekommendera en picknick i det gröna vid dammen nära Stjärnsund. Här finns även flera caféer och restauranger om man hellre vill det.
Stjärnsund anlades av Christopher Polhem och Gabriel Stierncrona och är en av Dalarnas bäst bevarade 1700-talsbruk. Den vita herrgården med flygelbyggnader är från slutet av 1700-talet och bruksgatan med arbetarbostäder är från 1800-talet. Polhem kallas för "den svenske mekanikens fader" och år 1700 fick de båda kompanjonerna patent för att uppföra en av Sveriges första fabriker delvis byggd på löpandebandprincipen. Här skulle man bygga "allmännyttiga ting" och här byggdes även det berömda Polhemslåset och Polhemsknuten. De berömda Stiernsundsuren tillverkas fortfarande i Stjärnsund och konstrueras än idag efter Polhems över 300 år gamla mekaniska princip.
Klosters bruk
Här låg ett cistercienserkloster, Gudsberga, under medeltiden, påvedömets nordligaste utpost i vårt land. Det stod färdigt i slutet av 1400-talet men drogs in under reduktionen av Gustav Vasa 1527.
Uppfinnaren Gustaf de Laval levde en tid i Kloster, här fick han sina första idéer till mjölkseparatorn.
Det här är bara ett axplock av den digra information som finns på Husbyringens hemsida, det går också att beställa turistbroschyren på länstyrelsen eller hämta en på Hedemora turistbyrå. Det är viktigt att se Husbyringen för vad den är, en vacker bilfärd med många stopp på vägen. Ofta vill vi haspektakulära upplevelser- här finner vi små historiska skärvor mitt i naturen, det är fint.
Det "vita bruket" är Dalarnas bäst bevarade 1700-talsbruk. I de gamla byggnaderna finns både bostäder, museum och den gamla smedjan. Länk till Polhemsmuséet
Pråmleden mellan Stjärnsund och Hofors bjuder på fina leder för både cykel, vandring och kanot.
För den som inte vill ta sig fram med egna krafter kan förlita sig på ångbåten Elise som trafikerar sjösystemet sommartid.
För den som vill bo på ett lite lyxigare vandrarhem mitt i brukssamhället Stjärnsund har du möjlighet att hyra ett eget hus i 2 etage. Här kostar ett dubbelrum 500 kr/person och natt (minst 2 nätter) men i gengäld kan du njuta av ett eget hus i 2 våningar med underskön utsikt och egen spaavdelning.
Gäster som bott på Vilan skriver lyriskt...
Även HÄLLA VANDRARHEM I HEDEMORA får mycket gott betyg av sina gäster och är ett fullgott alternativ till den som vill ha ett lite billigare boende på sin semester.
Fortsätt till del 3 av Med Lupp Genom Södra Dalarna
Dag 5 Säter-Mentalvårdsmuséet-Säterdalen
Välkommen till Reseglimtar och vår resa kors och tvärs Södra Dalarna.
Vi har nu kommit till reseguiden Med lupp i Södra Dalarna del tre.
SÄTER
Förskonad från stora bränder är Säter ett mycket fint exempel på den svenska trästaden och Dalarnas bäst bevarade stad. Den regelbundna stadsplanen är från 1600-talet och mycket av den välbevarade småstadsbebyggelsen är från 1800-talet samt sekelskiftet 1900. Säter ligger på nordvästra sluttningen av bergshöjden Åsen och namnet betyder fäbodställe eller utmarksäng.
1619 anlades vid Säters kungsgård den första svenska s.k. garhyttan som renade koppar från Falu gruva. Gustav II Adolf grundade landets första kopparmyntsverk i Säter 1624. Här präglades bl a Säterklippingen som återfanns i rikliga mängder på regalskeppet Vasa. När myntverket flyttades till Avesta kring 1640 somnade staden in men vaknade till en aning när järnvägen förde dit lite småindustrier. Säter är fortfarande en sömnig, charmig liten småstad. Strosa runt och njut av atmosfären.
Hämta gärna karta på turistbyrån och upplev en vandring tillbaka i historien. Turistbyrån ligger i det gamla kallbadhuset som var badhus förhållandevis kort tid. Huset ritades 1930 och användes som kallbadhus till slutet av 1960-talet. Badhuset ligger på Salutorget mitt i hjärtat av staden. Nedan följer några utvalda sevärdheter.
Västra tullen, på Södra kyrkogatan, var en av flera tullar i äldre tid. I detta hus och huset mittemot bodde tullinspektorerna fram till när tullarna upphörde 1810.
Säters kyrka, från slutet av 1700-talet, är byggd i ny-klassicistisk stil med inspiration från antiken. Interiören är mycket sevärd men att se kyrkan kräver lite planering då den ofta hålls stängd. För mer information och en guidad tur ring Tel: 0225-488 900.
Följ Västra Långgatan fram till Rådhustorget, här ligger Rådhuset på höger sida om gatan och Gästgiveriet på vänster sida.
Rådhuset fick sitt nuvarande utseende på 1930-talet men var ursprungligen ett bostadshus från 1700-talet som från 1762 även inrymde ett tapet- och kattunstryckeri. Längre fram blev nedervåningen lokaler för stadens förvaltning och rådhusrätt samtidigt som övervåningen blev bostad för borgmästaren. De timrade uthusen är från tiden då borgmästaren hade eget jordbruk.
Gästgiveriet Myntmästaren (f.d. Stadshotellet) är en gård från 1600-talet som uppfördes på Kungsgårdens mark och användes som kontor för Säters kronobruk och senare även Säters bruk. Gården var hotell under 1800-talet.
Jag kan rekommendera ett besök på Säters Mentalvårdsmuseum, toppbetyg för personalen. Det finns guidade besök under sommaren men det går även att ringa för att boka en guidning på muséet.
MENTALVÅRDSMUSEET
Den gömda och glömda historien. Ett ovanligt museum som visar utvecklingen från ett stort statligt hospital vid början av 1900-talet till dagens psykiatriska sjukhus.
Hur var det att leva på ett hospital vid början av 1900-talet?
I en återskapad vårdpaviljong från 1912 kan vi finna svaret.
Den hvita staden
När Säters hospital öppnade hade staden 1000 invånare, med 830 vårdplatser fördubblades nästan invånarantalet. Hospitalets arkitektur utstrålade samhällets makt och styrka, statens ansvar. Området hade 37 byggnader, 20 av dem var vårdpaviljonger med rastgårdar och soltält. Sinnessjukhuset påminde till stora delar om en bruksmiljö, här fanns odlingar, ängsmarker och djur. En sluten värld som försörjde sig själv.
Konstsamlingen
Eget skapande var inte något som uppmuntrades men ibland kunde patienterna smussla undan material. På hospitalet låg olika verkstäder som drevs med hjälp av patienterna. Det var här materialet fanns. Enstaka färgstarka personligheter har trots alla svårigheter ändå funnit möjligheter till eget skapande.
Läs mer om konstsamlingen
Säters fasta paviljong
En säkerhetspaviljong med stränga säkerhetsanordningar, avsedd att vara totalt rymningssäkert. Ett identiskt hospital byggdes i Västervik, båda öppnades 1912.
På deras säkerhetspaviljonger satt de särskilt vårdkrävande patienterna från hela landet.
I slutet av 1980-talet påbörjades en utredning om fasta paviljongen skulle märkas som byggnadsminne men ärendet är fortfarande "vilande". Byggnaden genomgår nu ett fortlöpande förfall. Jan Jörnmark, doktor i ekonomisk historia, har i Övergivna platser tagit fantasieggande bilder av paviljongen och gett en mycket insiktfull beskrivning av mentalvårdens historia.
(Ingången till Fasta Paviljongen är numera igenmurad)
Läs mer på Jan Jörnmarks Övergivna platser
Vad sägs om kaffe och nybakat bröd i 1700-tals miljö med utomhusservering?
ÅSGÅRDARNA
Säters Hembygdsmuseum
Rikt och varierat hembygdsmuseum med 23 byggnader från 1500- till 1700-talen.
Ett unikt kakelugnsmuseum och Efdahlsgården med bland annat krukeriverkstad.
Servering och museum öppet 1 juni- 13 september tis- sön 13.00 - 17.00
SÄTERDALEN
Ett unikt ravinsystem bildat av Ljusterån. Ån har grävt sig så djupt i den lösa grunden att ravinens botten ligger under grundvattennivån. Därför formar även uppvällande grundvatten ravinen vars miljö alltså är i ständig förändring.
Genom detta Dalarnas Amazonas finns flera vandringsleder. Naturskönt, med rik flora och fauna. Säterdalen är även kulturhistoriskt intressant, här byggdes Sveriges första kopparmyntverk en gång i tiden. Här finns även en folkpark med festplats och friluftsteater.
För filmfantasten finns Säters Film och Biografmuseum som fick 1994 års Guldbagge och är öppet för grupper enligt överenskommelse.
|
För filmfantasten finns Säters Film och Biografmuseum som fick 1994 års Guldbagge och är öppet för grupper enligt överenskommelse.
|
------------------
--------------------------------
Med lupp genom Södra Dalarna
Dag 6
Kör västerut från Säter mot Nyhytten- Silvberg- Ulfshyttan- Jätturn (15 km norr om Ludvika)
SILVERRINGEN
Från Säter kan du göra en färd både i silvrets och järnets spår genom den skyltade Silverringen. Silverringen är en kulturslinga genom Silvbergs och Säters vackra och spännande bergslagsområden. Upplev hur bergsbruket har format historiskt laddade platser i en stämningsfull och naturskön omgivning. Vill du följa hela Silverringen kan du hämta en karta på Säters turistbyrå.
Sverige var under flera hundra år en av världens största producenter av järn och koppar. Det är därför ingen underdrift att säga att bergsbruket har format vårt land. Utskeppningen av järn och koppar hade också stor betydelse för Stockholms tillväxt.
Bergslagen har inte någon tydlig geografisk gränslinje utan hit räknas både delar av Västmanland, Värmland och Södra Dalarna. Begreppet "Bergslag" avser ursprungligen ett område där "bergets lag" rådde genom de privilegier som tilldelades bergsmännen. Bergsmännen var bönder som parallellt med sitt jordbruk även arbetade i gruvorna och med kolning i skogen. Eftersom bergsbruket gav goda inkomster behövde bergsmännen inte hålla sig med stora jordlotter.
ÖSTRA SILVBERGS GRUVA
Kör västerut från Säter mot Nyhytten- Silvberg
En av Sveriges äldsta gruvor med sin storhetstid redan under 1400-talet. Det medeltida gruvhålet är vattenfyllt efter nedläggningen på 1800-talet och skogen speglar sig i det turkosa vattnet. Ödekyrkogården, och grunden efter Sankt Nikolai kapell, vilar bland rostiga varphögar.
Kapellet har numera ersatts av Silvbergs orginiella,åttakantigakyrka från 1834.
Underskönt belägen vid Grängens strand (vägbeskrivning se Grängshammar).
ULFSHYTTAN
Kör syd-sydväst
Magnifika hyttruiner vittnar om en svunnen storhetstid. På 1600-talet anlades en hytta och här, i den mäktiga masugnen, omvandlades järnmalmen till tackjärn, en av Sveriges viktigaste handelsvaror under flera sekel.
JÄTTURN 
Efter Ulfshyttan kör ut mot väg 60 och naturreservatet Jätturn.
Den märkliga sjön Jätturn liknar en stor krater djupt nedsänkt i terrängen och omgiven av urskogsartad granskog. Mycket naturskön och trolsk plats med en idyllisk rastplats. Här finns även en roddbåt som tar dig till en grotta mittemot. Ro genom den trånga öppningen in i den 3 meter djupa grottan. Dagsljuset strilar in genom ett hål i taket. Otroligt sevärd! Det finns även en grillplats vid sjön, det kan vara skönt med en paus då det inte är helt lätt att ta sig ner till sjön.
Vägbeskrivning
Naturreservatet Jätturn ligger 15 km norr om Ludvika, 2 km öst om riksväg 60 och en gångstig från parkeringen vid riksvägen på kanske några kilometer. Resande från Borlänge måste köra förbi och vända ett par km söderut då vägen har mitträcke.
SILVBERGS ÅTTAKANTIGA KYRKA
Vägbeskrivning: kör norrut mot sjön Grängen och orten Silvberg.
Den åttakantiga kyrkan från 1834 ligger i mycket vackra omgivningar vid sjön. Ta gärna en promenad vid Grängens strand och upplev de rofulla omgivningarna.
GRÄNGSHAMMAR
En av Dalarnas vackraste bruksmiljöer med byggnader av Olof Forsgren murade i slaggflis. Kolhusruinen står magnifikt i frodig grönska, invid forsande vatten. Det gamla smedjan har vissa byggnader bevarade.2 mil söder om Borlänge i Silvbergs socken